måndag 24 augusti 2009

Sista inlägget här...

Men det innebär inte att jag slutar skriva om min släktforskning. Jag har påbörjat en annan sida om min släktforskning. Där jag kommer att lägga in både släktträd, information om de platser min släkt kommer ifrån, berättelser om mina anfäder mm. Men först ut där blir min blogg, som jag ska lägga upp nu denna vecka.

Så varmt välkommen till www.magnornygren.se

/Liza...

onsdag 1 juli 2009

Sommarstängt

Jag insåg igår att det var evigheter sen jag satt med släktforskningen. Kliar i fingrarna på mig nu, men samtidigt känner jag inte att tiden riktigt finns. Sommar och sol, då vill jag inte sitta vid datorn på kvällarna och även om jag kan ta med mig den bärbara ut på altanen känns det inte optimalt.

Så det är därför det råder brist just nu på nya inlägg i min blogg. Ska under tiden fundera lite på var i släktträdet jag ska "gräva vidare" framöver. Jag har en del runt släktbanden med Simon i Sången att reda ut. Har märkt att släkten "korsas" på några ställen, att avlägsna släktingar gift sig med varandra, så där vore det intresssant att grotta lite mer. Men en grundlig genomgång av mitt släktträd känns nödvändig nu för att fånga upp trådar jag tidigare lämnat därhän. Trädet innehåller ca 500 personer nu så det blir lite att gå igenom, men det blir samtidigt en resa i tiden så jag ser fram emot det!

Tanken är att jag under hösten ska få igång min nya hemsida, där jag tänker lägga upp mitt släktträd, berättelser om personer i det, information om platserna där de föddes/bodde, foton och annat av intresse! För närvarande består sidan bara av en enkel framsida, men är någon nyfiken så finns den här
Nygrens Släktträd.

/Liza...

torsdag 4 juni 2009

Små berättelser

Sen jag började släktforska och prata med de få släktingar som ännu är i livet, har jag fått höra många små berättelser om personer i mitt släktträd. Önskar dock att jag pratat och frågat mer med min mormor medan hon fanns i livet.

Min mormors halvsyster har jag aldrig haft speciellt mycket kontakt med. Tror inte ens min mormor hade det, även om systern och hennes man ibland kom upp till oss på landet om somrarna. Är från systern jag fick starthjälp till släktforskningen, och jag har sen dess haft en ganska tät kontakt med henne. Jag känner henne inte väl, men uppskattar kontakten vi har! Hon har inte bara hjälpt mig med information om hennes och min mormors mamma utan även om deras mor- och farföräldrar, berättat små detaljer om dem vilket gjort att de "fått liv" i mitt släktträd.

Hon berättade i ett mail att hon minns en gång när min mormor kom och sov över hos henne. När hon vaknade sen morgonen efter hade min mormor redan cyklat iväg, men lämnat kvar en jubileumstvåkrona till henne. Hon har kvar den än idag! Värmde mycket när jag läste det, för jag tror att även om de inte växte upp tillsammans. Även om mormors halvsyster var delvis från en "fin" familj, och även om min mormor hade en ganska tuff uppväxt som fosterbarn, tror jag att det innerst inne hos dem båda fanns en värme, kärlek till den andre!

Något annat som jag tycker ger mycket om de man forskar om, är de kommenterar som ibland står i husförhörslängderna. Som exempel hittade jag texten "Belöningsmedalj för odlingsflit" bredvid min mormors mormors farfar Anders Larsson (1775-1842).

/Liza..

söndag 31 maj 2009

Nattlig utredning!

Satt till strax efter ett i natt med att reda ut ägarförhållanden runt Stora Sångesnäs. Eller Sångesnäs som det kallades på 17- och 1800-talet. Sångesnäs i Hjulsjö, för att förtydliga. Vem som ägt Lilla Sångesnäs var tämligen lätt att reda ut, men i natt hade jag det värre. Därav att jag blev kvar vid datorn så länge...

Jag är inte klar, men har använt mig av ett Excelark för att rada upp ägare, årtal, källor osv så att jag lätt ska kunna ta tag i det på nytt. Det som gör att detta är så rörigt är att det verkar som att Sångesnäs varit uppdelat och ägts av flera olika personer under samma period. Som mest har jag hittat tre st ägare, varav en då min anfader Anders Andersson (1827-1922).


Dessutom står det inte att det är Sångesnäs som avses på vissa sidor i husförhörslängden, men av längden efter har jag sen insett att så var fallet. I längderna på mitten av 1800-talet, dyker benämningar som 5/64 och 11/128 upp bredvid ägarens namn. Antar att det har något att göra med fastighets/markbeteckningen, alternativt storleken på den ägda marken, men om någon kan kasta lite ljus över detta vore jag tacksam!

/Liza...

lördag 30 maj 2009

Sångesnäs gäckar mig än idag...

Efter att ha varit och rest runt i Örebro Län, så har släktforskningslusten återigen väckts till liv. Så efter att ha spolat av vår trädäckade altan, torkat rent från pollen, varit och köpt skor till sonen, kört och hängt en massa tvätt, legat i solstolen och funderat över hur jag ska sätta upp två stycken gardinstänger i vårt sovrum, satte jag mig ner för att reda ut detta runt Sångesnäs en gång för alla.

Mest intresserad är jag egentligen att få reda på hur länge Lilla Sångesnäs i Järnboås och Stora Sångesnäs i Hjulsjö, funnits i släkten. I skrivande stund har jag i princip benat ut allt runt Lilla Sångesnäs. Tyvärr går jag bet när husförhörslängderna tar slut 1895, men jag kan i alla fall konstatera att gården funnits i släkten från 1773 - 1895. Ganska hyggligt bara det!

Eftersom Lilla Sångesnäs dyker upp i Husförhörslängderna första gången 1773, antar jag att det är då den byggdes. Ägarförhållandena ser ut enligt nedan:

1773 - 1826 Lars Nilsson, levde 1747-1826.

1826 - 1842 Anders Larsson, levde 1775-1842. Son til Lars Nilsson.
1842 - 1868 Greta Jansdotter, levde 1786-1868. Hustru till Anders Larsson.
1868 - 1890 Jan Erik Andersson, levde 1825-1890. Son till Anders Larsson & Greta Jansdotter.
1890 - ???? Karin Andersdotter (född 1850) och Karolina Andersdotter (född 1864). Döttrar till Jan Erik Andersson och hans hustru Carin Jansdotter.


Det sistnämnda hittade jag information om i husförhörslängden 1886-1895 där det står: 460/4096 eges af Karin och Karolina.

Alla ovanstående är mina anfäder. Lars Nilsson är min mormors mormors farfars far.

Nu tuffar jag vidare med Stora Sångesnäs där gårdarna Elfhagen och Hultatorp även lär halka med på ett hörn eftersom Anders Andersson (min mormors mormors far, levde 1827-1922) även ägde dessa.

/Liza...

söndag 24 maj 2009

I mina anfäders fotspår...

Är helt och totalt uppe i den del av min släkt som kommer från Järnboås och Hjulsjö nu. Men vad annat kan man vara efter att i två dagar befunnit sig i de områdena :) Som pricken över i hade jag igår när jag och sambon kom hem igen, ett kuvert liggande i lådan från min mormors syster. Det var foton från både området och på några av de närmaste släktingarna. Jisses, var som ett barn på julafton när jag började titta igenom fotona!! Har haft två helt underbara dagar, och en sak är säker - jag ska återvända till Järnboås, Finnshyttan och Sångesnäs, samt Norrbyås och Hidingsta!!

Här kommer ett axplock av foton från vår tripp!



Hjulsjö Kyrka


Hjulsjö Kyrka. Till vänster om graven med staketet, där det är tomt nu, fanns förut en grav där min mormors mormors far Anders Andersson och hans hustru Anna Jansdotter var begravda. Tyvärr så har upplåtelsen inte förlängts så stenen, och graven med den, är borttagen.


Anders Andersson var Bergsman, föddes på Lilla Sångesnäs 1827, och ägde under sitt liv tre stycken gårdar. Sångesnäs, Elfhagen samt Hultatorp.

Denna skylt nästan skrek jag när vi fick syn på. Var nämligen "här" jag började min släktforskning. Med Oscar Fredrik Nygren (min mormors morfar), hans hustru Karolina Andersson (dotter till Anders Andersson jag nämnde ovan) och deras 13 barn. De åtta första hann födas här i Finnshyttan, innan familjen 1901 flyttade till Hidingsta i Norrbyås församling.


Vy över del av Finnshyttan. Vet inte exakt hur många av de hus vi såg längs vägen som räknas till Finnshyttan, och tyvärr vet jag inte heller var familjen Nygren bodde. Kanske något som går att ta reda på via hembygdsföreningen... Otroligt fin natur hur som helst, jag blev smått förälskad i omgivningarna här!
På vägen tillbaka fick vi syn på stationshuset. Där jobbade (och bodde) Oscar Fredrik Nygren som banvakt 1887-1891, då han träffade sin Karolina och de flyttade till Finnshyttan. Det gamla stationshuset är förresten till salu... och jag skulle ljuga om jag förnekade att jag inte blev liiiite frestad :)

Det har varit en otrolig upplevelse att åka runt i de här trakterna. Järnboås, Finnshyttan, Sången, Sångesnäs, Norrbyås och Hidingsta - allt har gått rakt till mitt hjärta!


I will be back!


Men ett besök i Bergslagen är knappast perfekt om man inte besöker en Bergsmansby, så givetvis åkte vi även till....
Vi fick en mycket intressant och behaglig vandring i bergsmansbyn och lärde oss en hel del om järnhanteringen...




Mer info om Pershyttan kan man hitta här:

Länsstyrelsen Örebro Län

Örebro Läns Museum


måndag 18 maj 2009

Snart dags för en tripp till Örebro

Eller snarare till Örebro med omnejd. På fredag morgon åker jag och sambon iväg mot bl a Järnboås. Tror att vi börjar där.... Vi har i alla fall en övernattning inbokat på ett litet gulligt hotell som heter Lilla Hotellet i Nora

Ska bli skönt att komma iväg några dagar, och givetvis lspännande att få se en bygd jag inte förrut sett och som dessutom större delen av mina anfäder har bott i. Måste ta och rota fram alla utskrifter om Järnboås, Hjulsjö mm som jag gjort sista tiden, så att vi kan lägga upp en resrutt!

Visade sig att min mormors syster som jag fick hjälp av att komma igång med släktforskningen är riktigt intresserad av hur det har gått för mig. I början så forstod hon inte riktigt varför jag skulle börja släktforska, men det har vänt. Jättekul!

/Liza..

tisdag 28 april 2009

Steg ett...

... i den del av släktforskningen som gick ut på att jag skulle ta mig runt till några gravar är nu avklarad.

I söndags tog jag och sambon bilen och gav oss ut på vägarna. Vi började med min mormors fosterföräldrars grav på Tomtberga Kyrkogård i Huddinge. Även om de inte var släkt med henne så vet jag hur mycket framförallt hennes fostermor betytt för henne under uppväxten så det kändes faktiskt mest angeläget om att komma dit.

Av ren nyfikenhet och för att jag hört min mormor berätta så mycket om sin fostermor och både hennes andra fosterbarn och biologiska barn så har jag även forskat en del i den släkten. Att arbeta sig bakåt där visade sig vara bland det svåraste jag gjort hittills i släktforskningen. Just de församlingar forskningen gällde visade sig ha präster som inte var så noga med att skriva in allt i husförhörslängderna, men som även hade en fullkomligt gräslig handstil. Vill därför ge en eloge till de präster som skrivit inte bara läsligt men också mycket detaljerat. Sånt är guld när man släktforskar :)

På samma kyrkogård i Huddinge ligger även min morfars pappa. Jag trodde först inte stenen skulle finnas kvar eftersom det såg ut i uppgifterna jag fick fram på Cd Begravda i Sverige att graven inte var upplåten längre. Men efter att ha letat en stund på kyrkogården fann min sambo den. DET kändes i mig när jag såg morfars pappas namn på stenen.... Han dog 1949 och det synes på stenen att den var gammal. Den var också lite sned och såg så otroligt övergiven ut där den stod att jag fick en klump i magen.... Fundrar lite på var hans fruar är begravda för på stenen står bara hans namn. Jag har letat en hel del, men jag tror att jag måste försöka ta kontakt med min morfars halvbror för att få fram uppgifterna om fruarna.

Till sist åkte vi till
Botkyrka Kyrka för att besöka min mormors mammas grav. En otroligt vacker kyrka, och så gammal. Jag tog en del foton utifrån, men tyvärr kom vi mitt i gudstjänsten så vi kunde inte gå in.

Foton på kyrkorna vi besökte kommer i nästa inlägg...

Har haft en känsla under hela min släktforskning att jag letar efter något. Kanske är det mina rötter, kanske bara en nyfikenhet att få veta, få se, bygderna där mina släktingar växte upp...

/Liza..

lördag 18 april 2009

Källor man inte kollar upp...

En av släktforskningens roliga "bieffekter" är att man får kontakt med människor som man aldrig skulle ha stött på annars. Jag har haft kontakt med flera som forskar i ytterkanten av min släkt, fått råd och hjälp av dem men också av flera som forskar om samma församlingar som mig. Jag har fått massor av ovärderlig hjälp, men jag insåg ikväll att jag varit lite oförsiktig....

När jag började släktforska hade jag inte så mycket struktur på det. Jag tänkte ofta "ja ja, men det kollar jag upp sen". Vartefter forskningen rullat på och släktträdet växt så har detta "sen" blivit totalt bortglömt. Någonstans längs vägen, när jag fått en bestämd idé om hur jag skulle notera källor i trädet, men också tydliggöra saker som måste redas ut mer har jag fått en bra struktur på det hela. Men... jag insåg ikväll att jag måste ta itu med dessa "sen" som jag hittade i början. Och det är det jag pysslar med ikväll....

Jag stötte på en obekräftad källa en bra bit bakåt i släktträdet, och när jag började rota runt lite mer i den familjen så insåg jag att jag hade totalt fel föräldrar till den enda sonen. Så, nu har jag backat tillbaka, letat fram rätt föräldrar och även hittat en hel drös med syskon till sonen ifråga.

Att genom kyrkböckerna bekräfta de uppgifter man får från andra forskare och hittar på nätet, råder jag alla till att göra innan personerna läggs in i trädet. För att börja rätta när man har över 500 personer i sitt träd, det är inte bara onödigt utan kan även vara rejält rörigt!

/Liza.. på väg mot bättre struktur!

fredag 17 april 2009

Steg två...

Efter att jag nu i påsk lämnat över pappas släktforskning till honom, känner jag nu att jag kan gå vidare med min släkt. Insåg när jag satte mig med det häromkvällen att jag där har en hel del att hämta från cd skivan Begravda i Sverige. Den är också extra viktig nu när jag under maj månad planerar att åka iväg till Örebro för att se mig omkring i de områden som min släkt kommer ifrån.

Järnboås, Hjulsjö och Nyhyttan kommer jag mest att koncentrera mig på. Men även Ervalla ska få ett besök eftersom min mormors morfar Oscar Fredrik Nygren är född och uppvuxen där. Han föddes 1864, tog sen vägen över Järnboås där han mötte min mormors mormor och sen flyttade de så smårningom till Norrbyås.

Jag håller numera på med att sätta ihop en lista över gårdar och kyrkogårdar/gravar som jag ska släpa med mig sambon till i sommar. Eller släpa och släpa, tror att han ser fram emot det lika mycket som mig, vilket bara gör honom ännu mer underbar :)

Väntar förresten med spänning på att få besked om den ansökan om efternamnsbyte som jag skickade in till PRV för snart tre veckor sen. Efter att ha dykt på en släkting som tagit tillbaka namnet Nygren, har jag bestämt mig för att göra samma sak. Om jag läst rätt på PRV's hemsida så ska jag ha rätt att ta min mormors flicknamn, så numera springer jag till postlådan det första jag gör för att se om jag fått något kuvert där det står att jag numera heter Nygren i efternamn!

/Liza... som grottar vidare i sina rötter...

tisdag 24 mars 2009

Om att försöka avsluta något...

För något halvår sen så frågade min mamma mig om jag vid tillfälle kunde ta reda på lite mer om min pappas släkt. Till saken hör nu att den man jag kallar pappa idag har adopterat mig i vuxen ålder. Därför har jag inte blandat in honom och hans släkt (ja även min släkt numera) i min släktforskning.

Enligt min mamma undrade pappa över hans efternamn, var det kom ifrån, vem som var den första som hade det namnet. Nu kan ju det här i många fall vara ett evigt släktforskande, men eftersom min pappa har ett knektnamn, så visade de sig att det inte var så många generationer bakåt som jag behövde gå.

Nu är det ju så att när jag gör något så gör jag det grundligt fortsatte jag forskningen även efter att jag hittat den förste som tagit det efternamn som min pappa har idag. Släktträdet växte sen i en rasande fart och jag insåg att jag nog aldrig skulle känna att nu, nu är det dags att lämna över trädet till pappa.

Men nu har jag i alla fall bestämt mig. Till påsk ska jag försöka få det så pass klart att jag kan lämna över det till honom. Han vet nämligen ingenting om detta... Det är min mamma som försett mig med en del grundläggande uppgifter så att jag kom igång, sen har det bara trillat på. Hur roligt som helst :)

Tyvärr har nu min egen släktforskning kommit lite i skymundan sista tiden, men efter påsk hoppas jag kunna ta upp den igen. Planen är att jag under april/maj månad ska bege mig dit större delen av min släkt kommer ifrån - Örebro Län. Tills dess hoppas jag att jag kunnat nosa rätt på så många gårdar som möjligt där släktingar bott, så att jag även kan få besöka dem, eller platserna där de låg.

/Liza..

fredag 13 februari 2009

Efterlysning

Jag har kommit till en gräns i min släktforskning då jag visserligen fortfarande hittar en hel del riktigt gammal information, men ändå känner att det vore roligt att komma i kontakt med de som släktforskar om samma släkter eller områden. Allra roligast vore att få kontakt med levande släktingar samt utreda de nyare grenarna i släktträdet. Tyvärr är det sistnämnda ganska svårt eftersom det finns få, för att inte säga några alls register att leta i när det handlar om efter ca 1930. Födda, vigda och döda finns att hitta i SCB´s register fram till ca 1937, men vill man ha reda på andra detaljer om släktingar så går man bet.

När jag väl lärde mig läsa husförhörslängderna, fick kläm på hur de var uppbyggda blev de snabbt mina favoriter. Jag har följt generation efter generation i dem, och fått fram mycket intressanta saker!

Tanken är att jag i något forum på en släktforskarsida sen ska lägga in efterlysningar och hoppas på att jag kan få kontakt med någon som forkar om just de släkter samt områden som jag forskar om. Tills dess så nöjer jag mig med att flagga för det här.

Områden som ligger mig varmt om hjärtat när det gäller släktforskningen är:

Stockholms Län: Huddinge Kommun med Ågesta och Fräkenbotten.

Örebro Län: Järnboås församling med Finnshyttan, Lilla Sångesnäs. Hjulsjö församling med Sångesnäs. Hällefors-Glanshammars- och Grythyttans församling.

/Liza..

fredag 9 januari 2009

Det börjar bli intressant...

Under den första tiden som jag släktforskade gick mycket ut på att få kläm på hur jag lättast hittade i alla register. Även om jag flera gånger funderade på att ge upp för att det kändes krångligt, även om jag muttrade och slet mitt hår titt som tätt, så kunde jag ändå inte släppa det. Tror nu i efterhand att jag genom att börja släktforska bearbetade sorgen efter att min mormor gått bort. I början var det nämligen platserna där hon växte upp som intresserade mig mest och jag gjorde också några utflykter dit.

När jag väl fått kläm på alla register på internet där man kunde hitta uppgifter om ens släktingar gick mycket på rutin ett tag. Jag letade mig sakta bakåt i släkten, både på mormors och morfars sida. Några direkta nyheter eller överraskningar dök jag inte på. Ett tag funderade jag på vad jag skulle med all information till. Det var ju bara namn och årtal... något om personerna i sig hittade jag inte. Men så upptäckte jag husförhörslängderna och då fick släktforskningen en helt annan innebörd. Via dem kunde jag följa personerna när de flyttade runt, ofta bara inom församlingen, men ändå.

Så rätt vad det var sprang jag på en släkting som hade haft allt annat än ett lätt och bra liv. Hon hade fått flera oäkta barn och förekom flitigt i polisens samt domstolarnas register. Ena barnet dog som liten, de andra två hamnade hos hennes föräldrar som fosterbarn. Jag kämpade ett tag med att försöka få fram vad som hänt med de barnen, men jag har för tillfället kört fast på den punkten... Förmodligen hamnade hon själv i fängelse!

I förra inlägget skrev jag om att jag hittat släktband till en man som kallas för "Simon i Sången" och igår när jag satt och knappade in uppgifter i mitt släktträd gjorde jag en lite kul upptäckt. Ska se om jag kan förklara det på ett enkelt sätt....

Simon i Sången fick fyra söner. En av dem, Mats, fick i sin tur tre söner. Två av dem, Erik och Göran gifte sig, fick barn och flera generationer senare så gifte sig en från varje led med varandra. Min mormors mormors mormors föräldrar är alltså släkt på lååååångt håll.

Är sån här information som gör att man får ny energi att forska vidare!
Är också sån här information som får mig att vilja rusa ut till sambon och glatt, snabbt och ivrigt viftandes med armarna försöka förklara vad jag upptäckt!

/Liza...

måndag 5 januari 2009

Det har hänt en del...

Det har hänt en del i mitt släktträd sen jag skrev här sist.

Det som började som ett intresse för mormors historia, platsen när hon växte upp, ställena hon bodde på under sitt liv har växt och blivit så mycket större. Jag har i skrivande stund just gjort en både intressant och rolig upptäckt. Det faktum att min mormor på sin mors sida var släkt med någon som i folkmun kallades för "Simon i Sången".

Simon Jakobsson Puttoinen föddes i Finland 1570. Han hade fyra söner och slog sig ner vid sjön Sången i Sverige. Omkring 1590 upptog han ett nybygge vid den västra sidan av sjön Sången. Två av hans söner fick tillsammans med tre bergsmän från Saxhyttan, tillstånd att uppföra en hytta vid "Hälleforsen". De två andra sönerna bosatte sig vid Kextjärn, väster om sjön Norrälgen. Simon anses vara den första finska inbyggaren i trakten.

Jag kommer att skriva mer om detta, har också planer på att lägga ut hela släktträdet här men innan jag kommer så långt har jag en bit kvar att forska.

Men, jag ska se om jag får till det här rätt nu. Simon bör alltså vara min mormors mormors mormors mormors farfars farfar. KAN vara så att jag missat en generation eftersom jag inte sammanställt allt än i mitt egna släktträd. Men, det kommer! :)

/Liza..