Min mormor föddes 1913.
Ganska direkt blev hon fosterbarn, dessvärre hos en familj som inte tog så väl hand om henne. 2 år gammal hade hon engelska sjukan, var hon kraftigt undernärd och kunde på grund av det inte gå. När hennes biologiska mamma insåg hur illa de stod till, blev det ändring och hon fick en ny fosterfamilj.
Hon kom då till Edla och Karl-Erik (Karl Johan??) Andersson som då bodde på Hästhagen, torp under Ågesta. 1923 flyttade de till torpet Fräkenbotten, och det är det torpet som min mormor berättat så mycket för mig om under min uppväxt! De bedrev utöver jordbruk även tvätteriverksamhet och som hjälp på gården hade de en dräng. På gården fanns också hästen Flora och två kor.
Edla kallades även för Mor Andersson och var mycket omtyckt i trakten. Namnet kommer från att hon under sitt liv haft 10 egna barn och 16 fosterbarn. En dagstidning träffade henne 1943 då hon fyllde 95 år. I texten i artikeln skrivs bl a följande "Hennes sinne för humor är stort och särskilt kommer det fram i hennes tal, som är fullt av ordstäv och roliga reflektioner och aldrig står hon svarslös". Det kunde lika gärna varit min mormor som de beskrev :)
1938 flyttade familjen till Hanestorp, även det torp under Ågesta Gård. I samband med det tog min mormor tjänst som barnflicka hos en familj. Barnen i den familjen har fram tills min mormor dog hållit kontakten med henne.
Den gamla torparstugan Fräkenbotten revs på 1930-talet, men ägaren till Ågesta Gård lät bygga en ny stuga på samma plats.
Mor Andersson blev 97 år, och bodde sina sista år på Harnäs, Ågesta. När artikeln jag nämnde ovan skrevs skötte hon själv sin stuga, sitt hushåll och sina höns. Dock med hjälp av en drängen som varit i hennes tjänst i närmare 50 år.
Min mormor blev 94 år, hon har flyttat runt en del under sitt liv, men Fräkenbotten har alltid funnits i hennes hjärta!
/Liza..
lördagen den 16:e februari 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar